fredag 9 januari 2009

Då var det...

...äntligen fredag, denna dag som jag längtat efter, men ändå känns det nästan som om jag vill gråta när jag åker hem från jobbet. Det är helt enkelt inte skapat så att en mamma kan tycka det är skönt att vara utan sitt barn, jag längtar efter Noah så det gör ont, känns som jag glömt något när inte han är i släptåg, samtidigt som jag är piss trött och verkligen behöver få sova.
Bara och bita ihop, snygga upp hemmet lite kan ju passa på att gå lite på golvet och inte på alla leksaker, och gå iväg på middag. Idag är det Micke (även han en lånad kille av min kära vän) som står för menyn och jag förväntar mig stordåd, han är ju inte kock för inte.. Oj, nu kokar napparna (en god mor kokar nappar varje dag, faktiskt det enda jag är bra på att koka).

1 kommentar:

Gilla Yoga sa...

Fina kompis, det är först när de små monstren är ifrån en som man inser hur tomt det blir utan dem. Jag vet inte hur många gånger vi har trott att vi hört barnskrik när barnen sovit borta.

Koka nappar... ja, jag har läst att man ska vara flitig med det. Nu får du mig att framstå som en urusel mor... jag ska genast gå ut och koka.

Puss!