Har jag sagt..

....att det är riktgt roligt att jobba. Första veckan rusade jag hem efter jobbet för att komma till Noahs undsättning "han längtade givetvis ihjäl sig efter sin mamma", vilket jag till min besvikelse fick inse att han inte alls gjorde utan var mer än nöjd i sin pappas sällskap.
Min kloka sida blev glad och stolt, min inte så kloka sida blev avundsjuk. Nu har jag bestämt att min kloka sida ska vinna och med det beslutet blev det roligt att jobba, eller iallafall ganska roligt.

bättre med rynkor....

än grått hår, nu verkar det nämligen som om mitt hår strejkar, försökte färga i utväxten igår men misslyckades, ser exakt likadan ut som innan, man kan iof se att jag färgat håret på fingrarna, för när jag kliar mig i hårbotten så blir fingertopparna vackert röda....
Idag har jag bestämt mig att jag måste ha en hobby, annars kommer jag bara vara mamma och chef, måste vara lite Karin tid oxå..... Så min ena nya hobby utspelar sig på TV4 måndagar kl. 20.00, min andra hobby kommer med Borås tidnings TV-bilaga varje onsdag nämligen annonsen från Annes optik, en underbar familj att följa....

Fy f-n...

...vad jag är trött på att städa och dessutom städa för andras skull, vi har nämligen haft husvisning idag. Som tur är så har ju inte Noah en aning om vad som är på gång och han kommer inte komma ihåg huset som han tillbringade sitt första år.
Så nu ser mitt liv ut enligt följande, städa helger och mina mammalediga dagar, jobba halvtid (och det är inte lätt, har massor att göra på jobbet) och sova minimalt. Är det konstiga att man fått nya rynkor? låter jag bitter? inte alls, tänker ju som sagt inte både bli rynkig och gråhårig, fast hade jag fått välja så hade jag vänt på det, alltså blivit gråhårig och inte rynkig, håret kan man ju färga....

ensam mamma

Då vet de flesta om det, jag och Noahs pappa ska separera, (skönt när alla vet, har levt i en lögn eller i en dröm av en familj).
Nu tänker de som känt mig länge "så typiskt Karin" men jag vill faktiskt säga att detta INTE är min önskan.
Som jag sagt till de jag pratat med så har jag inte "råd" att vara deppig, har ju en underbar son och han behöver en glad, trygg mamma, dessutom har alltid min mamma sagt att man blir gråhårig av att deppa ihop ta istället kontroll över situationen, och vem vill bli gråhårig vid min ringa ålder.
Sagt och gjort, huset ute på för försäljning, lägenhet fixad och jag och Noahs pappa sammarbetar vad det gäller Noah, så det kanske är nu som min blogg kan bli riktigt bra, får nog döpa om den till "ensam mamma med fötterna på jorden" eller "tankar från en som inte tänker bli gråhårig"

Nu har jag verkligen...

...varit urkass på att skriva här, ska man ha en blogg så ska man skriva varje dag (har jag läst) men vem hinner det? isådana fall får jag förhandla med min chef att göra det på arbetstid, för Noah är inte alls intresserad av att jag sitter framför datorn på hans tid. Som ni förstår så är jag tillbaka i arbetslivet (har iallafall hunnit med en halvdag) konstigt nog så var det som om man aldrig varit därifrån och jag triggade igång direkt på allt som ska göras.... härligt och fruktansvärt på samma gång.
För övrigt så har det hänt sååååååååååå mycket i mitt liv, men det tar jag inte idag. Vill iallafall skicka en kram till mina vackra underbara vänner. KRAM