...hemma vid köksbordet med en kopp kaffe, SJÄLV, en underlig känsla. Noah är på dagis, SJÄLV, också sen underlig känsla. Han grät i så där 4 sekunder när jag skulle gå, likt sin mor så står han stadigt (även om det inte alltid ser ut så) på jorden, en trygg kille som kommer fixa dagis med en klack spark.
Nu hinner jag inte sitta här o skriva har ju massor att göra på mina två "lediga" timmar, damsuga, vattna blommor, laga mat...... trodde ni va? tänker träna inför rodel SM framför någon dålig såpa.....
Vinnaren!
12 år sedan
2 kommentarer:
Tjohoooo! Censuren har släppt och jag kan läsa din blogg, äntligen. Har läst ikapp och skrattat och lipat om vartannat. Känns nästan som du sitter i mitt kök i Shanghai och fikar! Ta hand om dig och köp den där toppen!!
Kramar Sparris
tack Sparris, underbar att ha en fot i kina
Skicka en kommentar