Noah har varit sitt första dygn hos sin pappa. Jag lämnade honom hos Pär i går em, det var det värsta jag gjort på länge. Han började skrika när jag sa hejdå, så gråtande åkte jag hem ringde Pär och fick reda på att jag var saknad ungefär lika många sekunder som det tog att stänga dörren.... Men jag saknade honom, JÄTTE MYCKET. Jag vet att jag gör rätt. Noah, Pär och jag behöver detta och det kommer säkert gå lättare och lättare. Pär kommer tycka det är mysigt när han sover över (iallafall när hans hosta är över), Noah behöver sin pappa och mamman behöver lite tid för eftertanke.
Skickar en morsdagkram till alla fantastiska mammor jag känner, vi är verkligen värda en egen dag!
Vinnaren!
12 år sedan
1 kommentar:
Tycker du verkar vara så jäkla stark! Här kan det fortfarande smärta år efter att förhållanden tagit slut och du bara bygger upp ditt liv igen... Jag menar inte att ditt inre inte vart kaos vid detta tillfället. Du såg en framtid med en familj, sen blev det inte så, det gör ont... men du är grym!
Skicka en kommentar