prioritera

Imorgon eftermiddag ska Noah vara hos farmor i 2 timmar så jag kan köpa julklappar, snacka om att man får vara effektiv. En egenskap som småbarns mammor får (om de inte haft det innan vill säga) är att vara effektiv och prioritera.
Så 2 timmar i stan med en ganska platt plånbok, då prioriterar jag nog bort en hel del klappar och prioriterar en fika med en väninna.....så nu vet ni som inte får julklappar av mig i år hur jag har prioriterat.
Måste passa på att gratta en väninna som ska på tillökning i sin familj, skönt att ni äntligen blev prioriterade av Gud, det var er tur, KRAM...

Nu sitter..

..jag här och lyssnar på Noah i babywatchern, skrik och gnäll, men han måste ju lära sig att somna själv, annars kommer jag ju aldrig kunna lämna hemmet efter klockan sju.
Visst har jag blivit tuff, låter honom faktiskt skrika, iallafall 2 minuter innan jag måste rusa in till honom med bröstet i högsta hugg för att kapitulera och låta honom somna vid bröstet....
jag får väl trösta mig med att såsmåning om löser det sig, jag har iallafall inte hört talas om någon tonåring som ammar sig till sömn (iallafall inte på sin mammas tuttar;)
Oj, dax att fälla ner BH-luckan och kapitulera......

onda handleder

Nu måste jag få gnälla lite... eller det är kanske det enda jag gör? Är jag en gnällig person...hmmm måste kolla med min ärliga väninna. Jag har fått inflammation i handlederna, var hos doktorn som sa att jag skulle äta Ipren 10 dagar, något starkare fick jag inte (ammar ju), så en remiss till en arbetsterapeut, där fick jag handledsskydd......
Hur lätt är det (för att inte säga snyggt) att ta hand om en 8,5 kg klump med stela handleder?.. inte så lätt alls. Bara bita ihop, använda mina snygga, hörapparatsbruna, handledsskydd så mycket jag har tålamod till.

fortfarande..

..trassel med datorn, nu har pappan investerat i en bärbar dator som jag får använda, (fast givetvis med största försiktighet) så nu ska jag bättra mig, in med mer inlägg.
Livet fortsätter snurra för fort, och jag börjar få riktig jobbångest, ska börja första februari på halvtid.... hur kunde jag vara så tuff innan jag visste vad det innebar att vara mamma, nu kan alla ni som sa något innan (för det var ju ett gäng, särskilt mina kollegor) säga "vad var det jag sa", men jag skiter i era kommentarer sopar min ångest under mattan och inser att det är inte alla bäbbar som har pappor som vill vara hemma... så det så.